♥
☒ Back On Track
13 - COFFE SOLVES PROBLEMS
Jag höjde ena ögonbrynet, "Varför?" Chaz fortsatte att kolla på mig ett tag. Men tillslut så berättade han. Berättade allt om Justins senaste år. Med detaljer. Massor av detaljer.
"Du är kräsen, vet du det?" Alyssa plockade ner en leopard bh hängandes på en rosa galge. Jag ignorerade hennes
fråga och inspekterade istället min ring på pekfingret. När jag inte svarade suckade hon och höjde ögonbrynen åt mig.
"Vad är det mig dig?"
Jag suckade, "Jag är trött efter igår, inget annat."
Alyssa hängde tillbaka bh:n och kollade istället runt bland trosorna, "Just det. Hur gick middagen?"
"Ganska bra. Det blev inte som jag trodde, bara."
"Var inte Katarina snäll?"
"Nja. Det var nog inte det som var problemet."
Alyssa log och la en hand på min axel, "Kaffe löser alla problem."
Och så kollade hon på hyllan en sista gång innan vi vände oss om och gick.
"Starbucks brukar vara bättre." Fnös jag och sköt ifrån mig min Mocha Latte.
Jag och Alyssa befann oss på Birminghams enda Starbucks. Då vi inte kollade på film eller var i skolan, gick vi alltid in
här och drack Frapinos eller latte. Och just idag då jag väl behövde koffein skulle personalen misslyckas helt.
"Min var faktiskt helt okej," Alyssa pekade på mig. "Så du, unga dam, borde sluta vara så bitter."
Jag log. "Kanske."
Vi satt tysta ett tag och jag satt och kollade runt på folket i dem olika båsen. Där satt affärsmän med sina datorer, tjejer
med sina cheerleading dräkter och kärlekspar i alla olika åldrar.
"Kan du inte berätta, Rose?"
"Berätta vad?" Frågade jag tillbaka.
"Om middagen, såklart."
Jag tog tag i min pappersmugg som stod på sidan av bordet och började fingra på sugröret, bara för att ha någonting
att göra. ”Ja, det kan jag ju göra.”
Det blev det tyst igen.
Jag fortsatte att inspektera sugröret samtidigt som jag kände Alyssas blickar på mig.
Jag ville inte berätta. Det var inte så att jag skämdes över hur Joey och Katarina satt och gullade med varandra.
Utan jag var rädd för hur Alyssa skulle reagera när jag berättade om att min nya bror var bästa kompis med hennes kändiskärlek. Men hon var envis. Så jag var väl tvungen.
"Katarina lagade väldigt god mat, det var nog det bästa med kvällen. Bakad potatis och kött, du vet att jag älskar det."
Alyssa nickade på ett sätt som förklarade att jag skulle fortsätta prata.
"Trevlig son hade hon också ... Chaz heter han." Fortsatte jag tyst och flyttade ringen på pekfingret till ringfingret.
Alyssa lyssnade intressant när jag fortsatte att prata om kvällen.
Men jag förstod inte varför jag uteslöt delen om Justin.
Visst, hon skulle aldrig sluta prata om det. Men kunde det bli värre än så?
"Chaz hade över en kompis också."
Alyssa fnittrade och höjde på ögonbrynen. "Jaså? Var han snygg?"
"Om man har samma smak som du har så var han det."
"Då får jag hoppas att vi får träffas." Log hon och drack en klunk av sin latte.
"Det blir nog svårt. Jag tror att Chaz nämnde att han skulle till Irland imorgon."
"Irland?" Hon kollade fundersamt upp i luften för att sedan dricka av sin latte igen.
"Ja, han reser runt mycket." Jag ryckte på axlarna. "Som man gör när man heter Justin Bieber."
Först satt hon tyst, men efter att hon tänkt efter ett tag skrattade hon högt.
"Din nya bror är Chaz Somers? Galet kul ju." Hon la sin hand ovanpå min. "Du måste vara lycklig!"
Jag skrattade med henne. "Jag visste inte ens vem han var först."
Hon log. "Visst är jag chockad, Rose. Men jag är bara ett litet fan av Justin. Hans musik och utseende är jättebra, men
jag skulle aldrig utnyttja dig för att komma nära honom. Jag skulle aldrig riskera att förlora dig."
Vi satt i bilen på väg hem till Alyssa. Radion spelade Lana Del Rey och jag trummade i takt med fingrarna på ratten.
Vi hade fastnat i en lång bilkö som ledde över hela motorvägen. Bilar tutade flertal gånger och radion spelade musik,
men bortsett från det var det knäpptyst.
Jag såg i backspegeln hur Alyssa blundade och sedan suckade. "Hur lång tid ska det ta?"
Jag ryckte på axlarna. "Har ingen aning."
Vi suckade samtidigt och kollade ut genom fönstret. Jag öppnade munnen för att gäspa, men hann inte innan bilar
började försvinna från mitt synfält. Jag spärrade chockat upp ögonen. Man kunde höra bilar tuta bakom mig
då jag inte körde.
"Kom igen, kör nu!" Tjöt Alyssa och slog mig på överarmen. Jag växlade och satte snabbt foten på gaspedalen.
Vi sa ingenting till varandra under hela bilresan. Inte för att vi var sura på varandra. Utan för att det inte fanns
någonting att säga.
När vi kom hem parkerade jag bilen bredvid Joeys BMW. Han var alltså hemma. Bilnyckeln la jag ner i väskan
tillsammans med min mobil och plånbok.
Alyssa hade redan stigit ut ur bilen och stod lutad mot motorhuven och väntade på mig. Hon hade inget tålamod, så
det var ingen idé att man försökte irritera henne. Det ville man bara inte. Så jag tog med mig handväskan och steg ut
ur bilen.
"Hallå?" Ropade jag när vi båda stigit in genom dörren. Vi hoppade ut ur våra skor och gick in till köket.
Där satt Chaz och Joey och åt pizza.
"Tjena Lynn! Kul att se dig." Mumlade Chaz med munnen full av pizza.
Jag log. "Vad gör du här?" Frågade jag och steg fram för att krama honom lätt. Det var konstigt hur nära vi hade blivit
på en sådan kort tid.
"Han kom och hälsade på mig på pizzerian, så jag fixade en Hawaii och så gick vi hem hit. Tänkte ha lite bonding
time." Förklarade Joey åt honom, uppenbart med ett försök att låta cool. Lyckades mycket dåligt.
Chaz reste sig upp från stolen och inspekterade Alyssa. Hon hade inte flyttat sig en fläck. Hon ljög säkert. Hon gillade
Justin och allt med honom att göra, mycket mer än vad hon förmedlat.
"Hej, jag heter Chaz. Lyss, va?" Dem skakade händer.
Under filmens gång under gårdagen hade jag berättat nästan allt om Alyssa. Även mitt smeknamn för henne.
"Rätt!" Svarade hon när hon väl hade samlat sig.
"Right!"
De släppte taget om deras händer och log mot varandra.
"Vi hade det jättetrevligt här, jag och Chaz."
Alla vände sig om och kollade fundersamt på Joey. Han fortsatte. "Men så kommer du Roselyn och förstörde allt."
Alla andra skrattade då det lät som ett skämt. Men jag skrattade inte. För jag visste att han talade sanning.
Kommentarer
Vicky säger:
OMG SÅ BRA LÄNGTAR TILLS NÄSTA,stackars roselyn det e så synd om henne:/
Engla säger:
Grymt bra !
Johanna säger:
Super bra :)
MBD säger:
Hej! Vill bara meddela dig att jag börjar skriva igen!! Du kommenterade min blogg när jag slutade så jag tänkte höra av mig nu och berätta att jag börjar igen, så kika gärna in! ;D
Celebnovell säger:
Super bra!
Irriterar mig något enormt på Joey dock. Kan han inte bara stänga sin käft? >:O
Louise säger:
Grymt mega jätte awesome bra!!!!! ♥
Anonym säger:
DU ÄR UNDERBAR
Ana säger:
babe you are life this story is👌
Zelma säger:
ÄLSKAR DIN NOVELL BÖRJADE LÄSA IGÅR OCH ÄLSKAR DEN! Så braaaaa!!!
Rebecca ツ säger:
Åh så bra!! Love it (:
Trackback
