♥
☒ Back On Track
12 - IT WAS NOT SUPPOSED TO BE LIKE THIS
Min blick hade fastnat på Justin, så när han började gå ut från köket följde jag efter. Som att vi satt fast i varandra. Han fortsatte samma väg som han gick tidigare ikväll. Vardagsrummet, där vi hade pratat. Så jag antar att det var där Chaz befann sig just nu. När vi äntligen kommit in i det stora filmrummet satt Chaz på huk vid en stor bokhylla. Hans händer flög runt i skåpet innan han vände sig om, med två filmer i handen.
"Iron Man 3 eller Crazy Stupid Love?"
"Flytta på dig, Rose."
Chaz stod allvarligt framför mig med båda händerna på sina höfter. Han såg på mig och jag såg på honom.
"Nej tack, jag ligger gärna kvar här."
"Flytta på dig." Argumenterade han tillbaka.
Jag flyttade upp mina ben till hakan, "Bara för att du är min bror."
Under hela kvällen hade varken jag eller Chaz koncentrerat oss på filmen. Vi hade suttit och diskuterat vad det innebar med våra målsmans förhållande. Eftersom dem var tillsammans gjorde det oss till plastsyskon. Varken någon av oss hade haft ett syskon. Därför tog vi detta på allvar. Vi hade nästan berättat allt om varandra. Jag berättade om att pappa i Afghanistan, mina hobbys, om Alyssa och min kärlek för Queen.
Chaz berättade lite om sin mamma, hans andra bästa kompis Ryan och hans egen kärlek för mat. "Det enda på denna jord som uppfyller mina behov." Påstog han.
Chaz verkade helt okej. Jag skulle i alla fall kunna leva med honom och jag kände på mig att Lyss skulle komma att gilla honom också.
Medan vi två hade pratat på hade Justin suttit tyst. Kastat popcorn på oss några gånger när han ville att vi skulle vara tysta. Han såg ut att fundera över något. Något som frustrerade honom. Och min nyfikenhet tog över, precis som på vårt första möte.
"Är någonting fel?"
Jag vände blicken från teven mot den ljusa rösten. Möttes av ett par nyfikna hasselbruna ögon. Jag suckade och stoppade in en hand full med popcorn i munnen. "Nej."
"Du ser bekymrad ut." Fortsatte Roselyn och flyttade sig närmare kanten på soffan. Jag hade satt mig i fåtöljen istället för soffan som hon och Chaz. Jag ville inte trängas, men framförallt inte sitta bredvid henne.
"Okej, men nu är jag inte det." Jag la ett finger mot tinningen. "Därför ska du ta och sluta bry dig så jävla mycket."
Det blev tyst i hela rummet. Båda två hade höjt sina ögonbryn och såg upp på mig. Jag vet inte varför jag var så irriterad. Roselyn hade uppenbart inte gjort någonting fel egentligen. Det var mitt fel alltihop. Det var inte meningen att det skulle bli såhär.
Jag hade tagit kontakt med Joey, för att han skulle tydligen vara den skickligaste langaren i Birmingham. Jag hade absolut inte förväntat mig en liten flicka som skulle kunna berätta för världen hur hon sålde droger till Justin Bieber. Och där skulle jag förlorat mitt rykte, som redan var dåligt, och förlora all respekt folk hade för mig. Men hon hade inte gjort det. Hon visste inte ens vad det var i den blåa boxen. Boxen jag inte hade fått.
Det var inte heller det jag var sur på. Jag var väl snarare tacksam. Okej, kanske inte tacksam för att ha betalat 800 pund för ingenting. Snarare tacksam för att jag inte hade fått drogerna. För mamma kom senare den kvällen hem igen. Och ifall jag hade suttit där, hög med pulver i hela ansiktet, vet jag inte vad som skulle hända. Men jag var fortfarande sur. Sur på Joey. Han hade satt hela mitt kändisskap på spel. Och ändå betalade jag extra.
"Jag vet att du har haft det tungt den senaste tiden, Justin. Men du behöver väl inte ta ut det på henne?"
Jag kollade på Chaz. "Jo."
Nej, det behövde jag inte.
Roselyn skakade irriterat på huvudet. "Visst."
"Sure."
En tjock tystnad la sig över rummet. Ingen kände väl för att prata, inte jag heller. Jag ville inte ens vara här. Därför tänkte jag inte vara det heller.
"Vart ska du?"
Jag vände mig om vid dörröppningen och tvekade inte innan jag sa "Hem, jag ska hem."
Och med det gick jag ut genom dörren. Det var inte meningen att det skulle bli såhär.
"Om jag inte visste bättre skulle jag tro att han hade PMS." Jag tog en klunk av mitt té.
Jag och Chaz hade stängt av teven då den inte var till användning och istället satt oss i hans rum, med varsin kopp té i handen. Nu satt vi och diskuterade Justin. Om hur konstigt han hade betett sig under kvällen.
"Säg inte så." Chaz kollade allvarligt på mig en stund, "Snälla."
Jag höjde ena ögonbrynet, "Varför?"
Chaz fortsatte att kolla på mig ett tag. Men tillslut så berättade han. Berättade allt om Justins senaste år. Med detaljer. Massor av detaljer.
Kommentarer
Johanna säger:
Jättebra m, vill läsa mer :)
Emelie säger:
jätte bra :)
Becca säger:
Åh, skitgrymt! Nu börjar det hända saker
Vicky säger:
Sjukt bra,oo nu börjar det hända saker:)
Celebnovell säger:
Åh gud kvinna. Sluta göm Justins hemligheter och fram med det. xD Lol, sjukt bra! ♥
Elle säger:
Kapitlet var sjuuukt bra! Älskar hur Justin är dryg mot henne fast han egentligen inte vill vara det. Du är jätte duktig och förtjänar verkligen huuur många kommentarer som helst!
Engla säger:
Bäst, är ett bra ord(:
Mina säger:
Du skriver så himla bra och jag älskar verkligen novellen!
Sandra säger:
Hej!
Jag undrar hur du gör dina trailer? ( Din egen och den på bieb.blogg.se) vilket program använder du? och hur får du tag på sener ur filmer och trailers med så bra kavalitet?
Tack på förhand!
Trackback
