"Aldrig." Mumlade jag fram samtidigt som jag tog en tugga av mitt röda äpple. Alyssa stirrade irriterat på mig, för att sedan slå mig hårt på överarmen. Jag tjöt av smärta och la handen där hon slagit mig.

"Du måste gå,” Alyssa suckade och lutade huvudet mot handflatan "Alla ska gå. Austin ska gå."

"Att Austin går ändrar tyvärr ingenting. Jag kan inte, jag får inte gå." Joey skulle aldrig låta mig gå på ett party med dricka, killar och korta klänningar.

"Du kan ju alltid smyga ut." Jag fick motstå behovet av att skratta. Jag tar inte den risken, ingen skulle ta den risken. Joey skulle slita halsen av mig. Bokstavligen. Han kommer lista ut att jag är borta, han är inte direkt dum i huvudet. Fast jo, han är otroligt dum i huvudet.

Joey är min farbror som jag flyttade till för fyra år sedan, alltså när jag vart tretton år. Jag valde inte att flytta hit till Birmingham, utan det vart min pappa. Min pappa gick med i den amerikanska armen, och har befunnit sig i Afghanistan sedan dess. Jag har inte någon mamma, därför blev jag skickad till Joey. Min mamma dog av bröstcancer när jag vart knappt två år. Pappa tyckte att det vart bäst att det vart Joey som skulle ta hand om mig, för han vart ju så otroligt trevlig och uppförde sig bra. Jag litade på honom, så jag trodde det skulle bli bra. Jag trodde att Joey skulle bli en andra pappa. Men det vart verkligen det motsatta.

Slag, blåmärken, blod och sex. Det vart väl i princip så det vart om jag gjorde ett litet felsteg. Eller om han hade tråkigt. Sedan jag vart fjorton år har jag blivit misshandlad och sexuellt utnyttjad av min egen farbror. Det värsta är att det är bara vi två som vet om det. Jag vågar inte berätta för någon, inte ens för den vackra flickan framför mig. Min bästa kompis Alyssa. Tänk om någon fick reda på det, gud vilket kalabalik det skulle bli. Alla skulle tycka synd om mig. Jag behöver inte allas medkänsla, jag förtjänar det inte. Som Joey brukar säga, "Du förtjänar ingenting. Alla hatar dig. Jag ska göra allt för att du ska må dåligt." Jag vill inte höra dem orden något mer, även fast jag börjar tro på dem själv. Därför fanns det inte på världskartan att gå på Summers party.

"Jag ska inte gå på partyt.. För sista gången, jag stannar hemma." Sa jag och hoppades på att hon skulle förstå att inget kan ändra på mitt beslut. Efter att ha stirrat surt på mig ett tag, gav hon upp och suckade en djupt.

"Du kan alltid fråga." Jag nickade lätt med huvudet.

"Jag kan alltid fråga." Jag reste mig från lunchbordet, tätt följd av Alyssa för att inte komma försent till mattelektionen.

"Du kan gå." Jag stod stumt kvar på köksgolvet.

"Va?" Joey suckade och ställde ner ölglaset i diskhon.

"Du hörde mig, jag bryr mig ändå inte." Jag fattade det inte. Joey lät mig gå på ett freaking party. Jag nickade skeptiskt, tackade och började sakta gå upp för trappan. När jag hade ställt frågan väntade jag på att han skulle börja slå mig, säga något i stil med "du kan ha kul med mig istället" och våldta mig på köksbordet. Men det gick ju bra. Jag tog upp min mobil som låg på nattduksbordet för att skicka ett sms till Alyssa.

"Vilken tid ska vara hos dig?" Det gick bara någon minut innan hon svarade,

"Får du gå?"

"Ja." Medan jag väntade på svar gick jag till min garderob för att se om jag hade en klänning. Jag hade inget minne av att jag köpt en nyligen. Och eftersom Joey alltid vill se vad jag har köpt ifall det skulle vara något slampigt, hade jag nog inte en klänning. Ingen festklänning i alla fall.

Men ack så fel jag hade. Jag blickade lyckligt över den svarta spets klänningen i mina händer. Jag kom på att jag hade haft på mig den på Alyssas 15 års kalas för hennes familj och vänner. Som om hon läste mina tankar fick jag ett sms.

”Grymt! Ha på dig spets klänningen med öppen rygg, med ett par snygga klackar.” Jag knappade jag in ett enkelt,

”Okej.”

En timme senare stod jag och studerade mig själv i helkroppsspegeln. Jag såg ganska okej ut. Mitt platta hår vart nu lockat, klänningen satt som en smäck på min lilla kropp och ett par röda klackskor satt på mina fötter. Som smink hade jag bara rött läppstift och mascara. Jag log mot mig själv i hallspegeln, mitt första äkta leende på flera månader. Det känns bra att vara lycklig, även om det bara varar för en natt.

”Jag går nu!” Ropade jag och la handen på dörrhandtaget, och väntade på ett svar. Som jag hade väntat mig hörde jag en suck, följd av en rap. Joey är full som vanligt. Jag klev ut i kvällskylan, och började sakta gå hem till Alyssa. Jag klickade på mobilen för att se hur mycket klockan vart. 18:57. Det tar max 4 minuter att gå hem till henne, så jag skulle vara framme i god tid.

"Oh my god," Nästan skrek Alyssa, "Du är jättesnygg!" Jag skrattade högt för att sedan kliva in i Alyssas stora hall.

"Tack. Din klänning är verkligen to die for." Jag drog försiktigt med fingrarna över hennes blåa sidenklänning. Den vart inte jättekort, men inte heller för lång. Hon flinade som svar, för att sedan hänga sin silvriga lilla väska på axeln.

"Nu bitch, ska vi festa."

Didn't think I'd see you here.

"Jag är bra på överraskningar." Flinade jag fram och blev förvånad att jag kunde prata. Jag har haft en crush på hunken Austin Reynolds sedan jag flyttade hit som 13 åring. Men jag hade inte haft en chans, jag vart bara en av alla hundratals tjejer som dreglade över honom. Att han ens kunde mitt namn vart chockerande. Han öppnade munnen för att säga något men avbröts av en välkänd röst.

"Ledsen att störa kärleksparet, men Roselyn ska ta och dricka sina första shots!" Skrek Alyssa exalterat i mitt vänstra öra. Jag nickade åt Austin för att ursäkta mig, och han log som svar. Han försvann sedan sakta men säkert till fotbollslaget. Jag suckade högt och vände mig snabbt om.

"Du förstörde allt!" Alyssa ryckte bara på axlarna och gav mig ett litet glas med någon rosa vätska, "vad är det här?" Frågade jag och luktade på innehållet. Det luktade en stark doft av alkohol.

"Shots." Hon lyfte upp sitt glas och log stort, "För Austin!" Generat skrattade jag, skålade och svepte i mig alkoholen. Jag gjorde en grimas när den starka vätskan rann ner för strupen. Alyssa hade dock inga problem, hon hade säkert gjort det här flera gånger. Hon slängde bak huvudet av skratt åt min fula min, för att sedan dra ut mig på dansgolvet. Jag slår vad om att denna kvällen kommer bli den bästa i mitt liv.